Skönt avslappnad julklappsutdelning

Gustav med pulsklockan på ena armen och mig på den andra

 

Dan före dopparedan blev inte sådär snöigt och uppsluppet i-väntan-på-julafton-pirrigt som jag minns från när jag var några år yngre. Jag jobbade till halv tio varpå jag kom hem till ett dukat bord med pasta och Gustavs fantastiska köttförsås som vi högg in på så där ungefär sju minuter över tio på kvällen. Efter en snabb matfix inför julafton och packning inför juldagen kom vi på att det var lika bra att ha julklappsutdelning där på kvällen. Då vi kommer fira jul med okändingar blir det ju inte så mycket fokus på klappar. Så vi gick snabbt och slog in några välvalda paket från Decathlon-påsen. Gustav använde tidningspapper och jag satsade på mina egna sjalar som inslagningspapper.

 

Tänk vilka bra julklappar det blir när man bestämmer själv! Fick en underställströja i merinoull, en svart hoodie träningströja, ett par regnbyxor och en walkie talkie. Gustav fick även han en walkie talkie och vi ser verkligen fram att komma ut i vildmarken och prova hur de funkar! Gustav fick dessutom en pulsklocka så nu har vi sovit med våra pulsklockor i natt för att testa vad vi har för vilopuls. Jag var nere i 49 som bäst, vilket trot eller ej är en förbättring från mitt 53 som jag hade när jag fick pulsklockan för tre år sen.

 

Som om inte Decathlon var nog fick vi även lite presenter från Sverige. Jag fick två böcker, vi fick svenskt godis och wetexdukar! (Kan verka lite suspekt, men det finns inte här och vad går upp mot en Wetexduk i köket? Kanonpresent!)

 

Idag är det julafton på riktigt och jag hoppas lämna kontoret i tid åtminstone!

 

KRAM!

Var normal! Som jag!

Ibland är allt annorlunda bara härligt och ibland blir man förbannad. Fatta engelska och ät med bestick din utlänningsidiot!!! (Kan man ju alltså inte säga när det är man själv som är utlänningen...) Dessa bilder togs inom lopper av fem miniuter när jag var tillbaka från lunchen för ett par veckor sen. Annorlunda är det i alla fall...

På väg till nån byggarbetsplats med lite bambu

En cool kinesgubbe

I Sverige har vi glassbilen....

Konstigt taoistparty någon?

Bakgata där de säljer frukt och grönt.

Så fel det kan bli...

Utdrag ur en mejlkonversation med en kollega: (Detta är för övrigt den av mina kinesiska kollegor som pratar och skriver bäst egelska.)

 

Hi,

I asked you to proof read the (document) and I wanted to see if you have done that already or when you think you will be done?

Thanks,

Nina

 

Hi Nina.

Attached is (document) which I have make some slight revise.

By the way :I don’t like your words “I asked you to proof……” I never think I need to prove sth to you . I have my working duty and working plan I follow this during my daily work I don’t think I need proof this .

Best Regards

 

Men förlåt! Jag menade ju inte att du skulle bevisa nåt för mig... Bara korrekturläsa!

 

Third Culture Kiddos

Med tanke på mitt inlägg om vänner som kommer och går och även en fundering sen tidigare, hittade Gustav den här artikeln på Svd. Hans kommentar: Ha ha, jag är uppe i femländer nu och jag vill bara ha fler! Tror inte vi kan kalla oss för Third Culture Kids eftersom vi båda var 17 första gången det bar av utomlands. Men kan till och med känna igen mig efter mina två år i Jönköping i fjärde och femte klass. När jag kom tillbaka till Sthlm hade det definitivt hänt saker och ting som man var tvungen att anpassa sig till!

NomadNina i siffror - ställen jag bott på i åtminstone ett år
Sthlm 0-10 år
Jönköping 10-12
Sthlm 12-17
Sydney 17-18
Sthlm 18-20
Paris 20-21
Linköping 21-23
Grenoble 23-24
Sthlm 24-26
Luzern 26-28
Shanghai 28- nu

Fem länder, åtta städer. Tycker ändå inte att det är så himla mycket. Tror många av mina vänner slår mig när det gäller detta. Men så bor de ju i tjottahejti hela bunten också! Hur många länder har du?

I heart Decathlon

Idag har vi julhandlat. Gustav och jag och den stora plånboken åkte tillsammans till Decathlon. Jag vet förstås ingenting om vad som hamnade i paketen men på det hela är jag mycket nöjd! Det borde Gustav ockå vara. Finns nån bättre affär en Decathlon? 

En liten kul grej: Sist vi var på där gick man tvärs över en byggarbetsplats/väg för att komma från stationen till Decathlon. Nu, fyra månader senare gick vi under en väg (elevated high way) och på vägen åkte bilar. Hepp!

Mina homies

I förra veckan var det middag med mina närmsta vänner I Shanghai. I deras sällskap känner jag mig uppskattad och avslappnad. De är en ganska viktig del av det som utgör den lilla fasta punkt som jag för närvarande står på. Det festliga är att den som jag känt längst har jag känt i 15 månader. Många av dem har jag bara umgåtts aktivt med i ett halvår. Vi har ingen historia, vet inte vad våra föräldrar eller syskon heter utan vi känner bara varandra just här och nu.

 

På sätt och vis är det rätt behagligt. Och det funkar i en stad där ingen har sitt gamla gäng utan alla ständigt är öppna för nya bekanstskaper. Även om det är fantstiskt att ständigt få träffa nya människor, behöver man ha sina nära vänner. Så därför blir man väldigt goda vänner väldigt snabbt. För alla behöver nära vänner. Så krasst är det. Men det gör dem inte till sämre vänner för det!

Grattis då!

När man gifter sig slutar man räkna hur länge man varit tillsammans och börjar på noll sen bröllopsdagen. Så när min kära kusin ringde och grattade mig och Gustav i onsdags (den 16e december) var jag bara ett frågetecken och trodde att hon misstagit sig helt på vår bröllopsdag. Men kusin har ju oftast rätt och mycket riktigt var det åtta år sen Gustav och jag blev ett par. Så jag tog min nyvunna kunskap och gick och köpte en ros. När Gustav fick den sa han: ”Men, det är ju i morgon, den 16e.” Skönt att vi passar bra ihop i alla fall. Lika förvirrade båda två!  

UR ARKIVET

Gustav och jag för 7,5 år sen på Ingmarsö.

På min 22 årsdag på Gotland

Kallprat

Lěng bù lěng? Frågade en man mig I hissen. Fēicháng lěng svarade jag.

 

Precis som i Sverige pratar man gärna väder, men till skillnad från svenskans konstaterande: "Oj vad kallt det blivit" använder man min kinesiska grammatikfavorit nämligen formeln adjektiv negation adjektiv: Kallt inte kallt? –Jättekallt!

Kul?

Frågade mina kolegor efter ett kinesisk skämt idag varpå en av dem utbrister ”Tänk dig en gris som äter vattenmelon”.

Folk skrattade men jag är inte säker på om de skrattade åt att jag inte förstod eller åt att skämtet var roligt. Jag ska forsätta leta skämt och hålla er uppdaterade.

Var det någon av er som förstod vad det var som var roligt?

Brrr!

Jag har lite svårt att välja vad som är det värsta med den här bilden.

Är det:

A. Att klockan är 06.51 och jag är redan uppe.

B. Att det är en halv grad utomhus.

C. Att det är 11,1 grad inomhus.

Omröstningen har öppnat!

Jag har en blogg

Woho! tack för alla svar jag fått! Det hjälper att ryta till lite uppenbarligen. ;o) Mest av allt är jag fascinerad över att jag har en okänd läsare! Som jag förvisso mött i Tong Li, men ingen som jag umgås med. Det måste ju vara själva definitionen på en blogg och vad som skiljer en blogg och en resedagbok eller en helt vanlig dagbok. Stort tack för att ni outat er mina kära läsare! Fortsätt så här så ska även jag hålla flitens lampa tänd!

Öronpetare

Tog taxi till jobbet för det regnade. Medan han körde och mellan tuggorna på sin ris inslaget i stora gröna blad, petade sig även taxichauffören i öronen med sina nycklar. Hatten av för dagens multi tasker!

Ägare

Min kompis Martin definierade sig själv som en icke-ägare igår. 

-Jag har ingen egen dator, inget intresse av att ha egna skidor eller att samla på mig prylar, berättade han. 

Det tog ett tag att smälta men det fick mig att inse att jag är en som vill äga. Jag

 kan inte påstå att det är en egenskap som jag är stolt över men det är så uppenbart att jag inte gärna kan förneka det. Jag har ett stort ha-behov. Just nu, lagom till jul skulle jag vilja ha: 

- en extern blixt till kameran

- en Sweet-hjälm (till vänster Mattis i sin sweet-hjälm)

- fejkade designermöbler från ett ställe i Shenzhen som jag just fått kontakten till (till höger Arne Jacobsens Svanen)

- en segelbåt (det vill jag alltid ha...)

Ägandebehovet måste vara ett arv från min far som tycker mycket om att äga saker. Men han kanske skulle kalla det förvalta. Och det gör han. Putsar och fixar på båten varje helg och tar

väldigt väl hand om sina ägodelar. När jag blir stor ska jag ocks bli en förvaltare - det låter bättre än en ägare. 

Vad är du? 

Lilljul utan mig

Igår firade Gustavs och min familj lilljul i Sthlm. Jag är inte aaalllss avis! Fick i alla fall prata länge med min bror igår och det gör mig så glad!

Saknar dig Kalle (och er andra också!)

Beklädnadsfysiologi

Som vanligt blir det spegelvänt när man fotar i Photo booth - men ack så smidigt! Jag och mitt Clothing physiologi-kompendium for två minuter sen. 

Det är lucia. Jag har lyssnat på julmusik på morgonen men nu sitter jag på ett fik och har precis gjort en dugga i beklädnadsfysiologi. Bara inlämningsuppgiften kvar. Tror inte jag har berättat det tidigare  men jag läser 3 poäng beklädnadsfysiologi på distans på Borås högskola. Terminen tar slut om en vecka så nu har jag tenta-p light. 

Har dessutom kommit in på fortsättningskursen Tekniska kläder samt en 7-poängskurs i Textil materiallära. Nördigt jag vet men jag gillar det! 

Feedback por favor!

För att bygga vidare på Julie & Julia så är ju jag också en sån där bloggare som Julia. Skillnaden är bara att hon har några som läser hennes blogg och som kommenterar. Jag har en sån skön skriv-flow sen ett par veckor tillbaka så jag bara skriver på av bara farten i alla fall, trots en mycket exklusiv fanclub (!). Jag kan ju printa och spara åt kommande barnbarn om inte annat. :o) 

Jag vet att jag har en mycket begränsad läsarskara, men kom igen! Är det bara mamma, pappa och Kalle som läser? Skulle vara så roligt att få lite kommentarer ibland och känna att jag inte skriver för helt döva öron (eller blinda ögon/icke läskunniga... You name it!)

Tack mamma, pappa och Kalle för era kommentarer! (Även Julia fick sina allra första kommentar från sin mamma!)

Ännu ett seminarium

Ägnade hela lördagen åt ett seminarium om hållbarhet, denna gången anordnat av Svenska Handelskammaren och Konsulatet. 

Talarna var alla män i övre medelåldern och det handlade i första hand om verkstads- och bilindustrin... Suck!

Såg Julie & Julia på kvällen och måste starkt rekommendrea den! I love Meryl Streep!

Pianokonsert vs seglingsfilm : 0-1

Hade planerat att gå på pianokonsert med några kompisar i fredags. Men planerna spoilerades av att jag blev bjuden att kolla in en tvåtimmarsfilm om Volvo Ocean Race istället. När min kollega sen satte mig på att leta rätt på en skidfotograf på fredageftermiddagen och jag fick surfa skidporr på arbetstid så kom det där lilla längta-ut-i-naturen-hugget och tog över mina beslutsvägar. Pianokonserten åkte på båten (!) och det blev seglingsfilm. Tyvärr med ett alldeles för kort avsnitt om Stockholmsstoppet. 

Pratade med en av de gamla kinesiska rävarna och berättade att min lillebror varit med i 49er-klassen i OS. Briefade honom om den spännande avslutningen med Danmark som vann men hade använt Tjeckernas båt och de långa överläggningar som följde innan Danmark till slut fick förstaplatsen. 

- Mmm, jag vet, sa han, jag satt i domarkommittén, vi höll på från 10 till 18. 

- Jepp! Då så! Färdigpratat om det!

Idolbild på min favoritbror (vänster) under OS-seglingarna i Qingdao.

Dagen lång i Nantong

Ja, precis just här är jag nu – på ett otroligt ocharmigt hotell i Nantong. Med mössa och jacka inomhus. Men nu ska jag lägga mig tidigt och hoppas att täcket - dubbelvikt - kommer hålla mig hyfsat varm i alla fall.

Idag var första dagen på en två dagars audit på en av våra fabriker. Hela dagen har utspelat sig på kinesiska och jag känner att jag suttit i en liten bubbla som jag då och då lyckas komma ut ut när jag fattar ett ord eller en mening här och där.

Dagens mening: Bù gei wo huì lù. (Muta mig inte!)

Skulle du vilja åka med på den här bussturen?

Confused and nixed Shanghai...

En uppenbarelse

Jag fick precis en uppenbarelse. Inför öppnandet av COP15 är det som att alla tar för givet att allting bara kommer bli värre. Tänk om det inte kommer bli så? Om våra barnbarn åker elbilar och sjukt energisnåla flygplan, äter ekologiskt och hemmaodlat och inte fraktar varken mat eller andar produkter härs och tvärs över haven utan köper lokalt. Det behöver inte vara att gå bakåt i utvecklingen, utan den dagen när hela världen har blivit lika miljösmarta som Sverige och när kinas arbetskraft är lika dyr som Europeisk – då finns det inte längre nån anledning att ha produktion i andra länder. Och när alla ser ett värde av ekologiskt odlat – då blir det en lyx att slippa äta kött från Brasilien eller bananer som åkt över hela värden och tappat alll smak på vägen. Ett samhälle som inte gräver sin egen grav!

Tänk...

Helgen som gick

Jag tror jag tar det i bilder den här gången...

Adventsgudstjänst i lördags med en präst som vanligtvis är baserad i Hong Kong. Efter mycket fajtande fick vi tillåtelse av Religious Affairs Bureau att använda kyrkan. 

Tipp tapp... Körens framträdande blev bejublat och jag håller faktiskt med! Det lät bra, det var roligt, det kändes juligt och prästen var kanon!

Det är alltså vi som kommer med ljuset om det var nå som tvivlade...

På kvällen var det mini-coctailparty hemma hos Micke & Sara. Mycket trevligt och en skojig kväll. 

Ja, okej, det ser lite rörigt ut, men ändå en väldigt glad bild!

I livet kan allting hända

Senaste dagarna har inte bara varit hektiska för mig utan rentav livssituation-förändrande för ett antal nära bekanta. Jag tänker inte outa dem här utan visar istället en bild tagen för en kvart sen nerifrån gatan. Skrothögen nere i högra hörnet på bilden var bara några minuter innan en moppe. Ambulansen hade just lämnat när bilden tog men jag såg inte själva olyckan. Devisen är inte helt otippat att allt kan hända! Ta vara på varje dag av livet och ta ingenting förgivet!

En liten påminnelse

Jag tänkte bara att det var dags att nämna den där andra halvan – Gustav. Tycker att det varit väldigt tyst om och från honom på siståne så jag tänkte bara påminna mig själv och alla andra hur han ser ut och vem han är. Hans akuta tystnad beror just nu på att han befinner sig i Amsterdam och jobbar alla dygnets timmar. Jag skänker en liten saknad-tanke och hoppas att han har tid att prata med mig snart! Puss!

 

Gustav står ju också som skribent på den här bloggen och med lite tur kanske det ploppar upp en liten rapport från hans vistelse i Amsterdam och Stockholm.

 

Kram från Nina-jag-har-i-alla-fall-en-elfilt-Simberg

I mataffären

Det kan bara vara i Kina där det funkar att kalla en deodorant för "Rice Dry".

I Sverige finns Stinas kyckling. Här är färdigmaten av ett annat slag. 22.99 RMB

Musli-mums

Jag är ju kanske inte den första som spottar ur mig recept men nöden har ingen lag! När faster Anna (del av syjuntan) var här fick jag en jätteburk av hennes hemlagade musli. Men då jag gått och blivit youghurtallergiker hade jag först lite svårt att klura ut hur jag skulle äta den goda muslin när jag inte fick ha den på youghurt. Därav två helt nya recept!

Fruktsallad med musli

Gör en fruktsallad och häll på Annas musli (eller annan valfri). Tada! Jättegott mellanmål!

Gröt med musli

Laga helt vanlig havregrynsgröt. När den är klar - häll i en stor näve av Annas musli (eller annan valfri) och rör om. Ät med mammas hemgjorda lingonsylt som hon fraktat hela vägen till Kina!

//HusmorsNina

Mer hög puls

Efter presentationen var det bara att slänga sig i en taxi och åka till Hamilton House där Handelskammaren hade sin årliga julcoctail. Kören skulle sjunga och eftersom jag var sen fick jag sjunga upp i taxin. Jag förklarade för taxichauffören att jag behövde sjunga och att jag hoppades det var ok. Jag inledde med den enda kinesiska sång jag kan för att få honom "med på noterna". Han gillade det och sen körde jag svenska jullåtar för hela slanten. Hans första kommentar var att han tyckte att jag borde dricka lite te! Men precis innan han släppte av mig sa han faktiskt att det lät riktigt bra. 

Väl framme var det lite kaos i leden eftersom en alt var sjuk och en inte kommit. Så vi var bara två altar. När det väl blev dags började vi med Gläns över sjö och strand i ultrarapid. Vi stod i en trappa och jag stod högst upp av tjejerna med killarna bakom mig. Hörde således ingenting av tjejerna och trots att jag kan den i sömnen blev det pannkaka. Resterande sånger gick bättre och när vi väl var klara tog äntligen dagens alla hjärtklappningar slut och jag fick dricka rödvin och äta aladdinchoklad. 

Jag hoppas på att kunna komma med lite bilder så fort jag får några.

Hög puls

Idag gjorde jag nåt som jag inte gjort tidigare. Jag hade blivit inbjuden av HKQAA, det Hong Kong -baserade företag som utför våra BSCI-audits*, att vara speaker på ett seminarium. Sustainable World Beginning from Sustainable Business hette seminariet och det var kanske hundra pers där som lyssnade.

Innan seminariet var vi speakers bjudna på lunch. Jag hamnade bredvid en jeppe som verkade trevlig och jag frågade om han hade varit i Sverige. Det är ju inte direkt vanligt att nån här har varit i Sverige så jag frågade lite som att jag förväntade mig ett nej. Jodå, han hade varit där senast i September. Han hade dessutom träffat hela kungafamiljen, Reinfeldt, Göran Persson och Anna Lindh. Gulp! Min kollega Simon, viskade att han kände igen min bordsherre från bilder och att han var ganska högt inom partiet. Dubbel-gulp!

Vi var fem talare och jag var nummer två. Presentationen gick bra, men dock visade det sig att Simon som skulle översätta inte hade varit helt med på noterna. Det borde jag förstått när han tidigare under dan hade velat översätta uttrycket "to come in to the picture" ordagrant trots att det inte finns nåt sånt uttryck på kinesiska. 

Först jag sen partipampen - dock blev bilden spegelvänd...

Efter allas presentationer var det paneldebatt och vi fick sitta på scenen alla fem och svara på frågor. På det hela taget var det väldigt roligt och det kändes som att jag fick bra respons Speciellt som alla speakers efter mig refererade till vad jag hade sagt - lite oklart hur de refererat men jag hoppas att det var i positiva ordalag - två av tre var ju på kinesiska!

*En BSCI-audit utvärderar våra fabrikers arbetssäkerhet, brandsäkerhet, lönenivåer, administration etc. 

Uppdatering: Bilder maestro!

Men! Hur kunde jag lämna kavajen på stolsryggen?

Vi fick frimärken som tack! Från HongKong så man inte ens kan använda dem...

En bra plats

Att det är fem grader utomhus kan ju inte störa en nordbo särskilt mycket. Däremot att det brukar ligga kring tio grader inomhus på mornanrna är ingen direkt hit. I sovrummet har vi element på och stängd dörr så där är det lite vamare. 

I vardagsrummet har vi dock bara en AC i ena hörnet. Den är förvisso stark och min allra bästa vän i kalla tider men vardagsrummet är så stort att det blir kallt i soffhörnan där man ju vill sitta och mysa. Blåser det ute så fladdrar gardinerna. Och då har vi ändå dubbla glas! Kinesisk kvalitet..!

Nu har jag i alla fall flyttat fåtöljen längre in i rummet och planterat det bärbara elementet mellan mig och fönstrena. Mmmm! Här ska jag sitta och skriva hela helgen!

Utländska högtider

Jag har firat en del svenska högtider utomlands. Inte alls särskilt många om man betänker hur många år jag bott utomlands, men det har ju trillat in en och annan högtid i utlandet trots allt.

Så vill därför summera för den oinvigda hur man gör. Det finns tre alternativ:

1. Fira hejdundrande och ignorera helt att du råkar befinnna dig i fel land. Detta gjorde vi förra julen, delar av familjen kom och hälsade på, jag bakade julgodis och lussebullar (kors i taket!) och vi hade skypekonferens med Sverige innan Kalle Anka. Även en jul i Spanien måste räknas in i denna kategori. Minns att Gustav och jag till och med lagade hemmagjord gravlaxsås som spanjorerna glatt blandade med paellan. Vi missade även Kalle Anka med typ sex timmar i god spansk anda.

Variant på bonzaiträd som fick leka julgran förra året. I år i lite mindre skala delvis p g a att bonzaiträdet lekte gran så hårt att det annammat barrande och lövat av sig stora delar av sin skrud sen förra vintern.

2. Skapa dina egna traditioner! Till den här kategorin måste nog påsken i Engelberg för ett par år sen läggas. Vi åt Påskhasar (Schweizertysk/Torlénsk version av påskhare), drack obscena mängder äggtoddy och dansade konstiga påskdanser. Att fira jul i Australien faller också in i den här kategorin. Vad australiensarna än säger så är det galet att ha 40 graders värme och äte en ett år gammal pudding på julafton!

Jag och en påskhase på balkongen i Engelberg.

3. Ignorera helt att de där hemma firar. Det här kommer nog bli denna juls plan of action. Både Gustav och jag jobbar den 24e så det känns inte som att vi har så många andra val. Eftersom detta är intet-alternativet har jag inget direkt minne av detta. En ångestladdad metrofärd i Paris flinmrar förbi i minnet. En coctail av oförståelig franska, en tonårig Nina och stora delar ensamhet resulterade i krokodiltårar och snörvel en midsomarafton för länge sen.

Men men! Nu är vi i alla fall två. Kanske skulle äta middag på IKEA på julafton?!

Bildbevis på att jag faktiskt inte helt ignorerar julen... Vet inte om detta ger mig godkänt som tomtemor dock...

Röda kulor i den annars vita mobilen.

Veckans citat

En kompis på besök I Shanghai kommer in på en av de många videobutikerna. När han inser att alla dessa DVD-filmer som är till salu är mer eller mindre fejk utbrister han:

-          Men va skönt, det här är ju som en live-version av Pirate Bay!

 

Shivers down my spine

En kompis skickade den här länken och undrade lite om det bara var fotoshoppat. Jag kollade och det är det inte! Det är ingen nyhet, jag vet, men det blir liksom så himla in your face när man ser det! 

Det som är så konstigt i Kina är att jag fick upp båda sidorna utan att använda proxy. Det är bara de kinesika sidorna man bryr sig om att redigera och det är väl inte så konstigt - hur ofta går du själv in på google.co.uk istället för den svenska sidan som automatiskt kommer upp när du skriver in google.com?

Ännu en anledning att gilla mitt jobb

I morse stod ett litet luciatåg och lyste glatt mot mig. Jag kan inte påstå att jag fick nån julkänsla (tvivlar på att den kommer infinna sig i år), men hjärtat slog ett extra slag för svenska jultraditioner! På söndag är vi bjudna på adventsfika och snart sätter kören igång med juluppträdandena. Så trots att vi nu har kring 18 grader varmt, kanske, kanske kommer jag i alla fall få ett litet julpirr i magen!

Världens bästa jobb

Det går ju alltid upp och ner såklart men det är ändå så att jag har ett jobb som fantastiskt väl passar mina intressen. Sportkläder, tekniska textilier, produktutveckling å ena sidan och ansvar för miljö och människor (att göra värden till en bättre plats) å andra. Kan det bli bättre? Nej, inte för mig i alla fall!

Ett axplock ur min jobbvardag: (jag har axat bort alla timmar framför stora excelark med outtalbara kemikalier...)

Måndag: VDn för ett av Sveriges största sportföretag förärade oss med tre timmar. Jag presenterade vårt CSRarbete och fick stående ovationer och hejarop både från VDn och min egen chef. Sweet! (Ska komma ihåg detta till en regnig dag!)

Onsdag: Jag och sju kollegor åkte till ett textilt testlabb inte långt härifrån och fick lära oss hur man testar styrka, nötning, färg-, form- och ljusfasthet, vattentäthet etc. Jag vet inte om ni tycker att det låter så spännande men jag blev som ett barn som släpptes in i en godisbutik!

Ska bli spännande att se vad resten av veckan har att erbjuda!

Bra morgon

06:00 Klockan ringer obehagligt

06:32 Har cyklat till yoga-plejset och börja passet. Trött och seg men när man stolpar in på jobbet kl nio och redan har klarat av ett 90 minuters hot yoga pass, då får man klappa sig på ryggen. Så det gör jag nu, skriver om det och lyssnar på musik för att behålla yogalugnet och stänga ut alla skrikande telefonsamtal på kinesiska som annars skulle sabba min morgon.

Har efter en massa hattande och ett litet felköp av Gustav har jag nu blivit med ett årskort på Shanghais bästa yogaställe, Y+ Yoga. Ligger mellan jobbet och hemmet i jättefina lokaler. Här är morgonens sal.

När man yogar måste man le vänt och häsa gulligt på alla. Det känns nästan som i Schweiz. Grüetzi går dock inte hem. Eller, jag har ju inte försökt, får väl göra det först och utvärdera.

Da tiao (lång bro)

När så gästerna lämnat och man inte behövde äta Sichuanmat och dricka drinkar på Meridien hela tidan, blev vi ju tvugna att hitta på nåt att göra. Så vi åkte till Ningbo. Ningbo var dock bara en bisak i sammanhanget. Resans mål var ju egentligen Hagnzhou Bay Bridge, världens längsta interoceaniska bro (3,5 mil). 

Resan över bron var magisk. Det var så grått att man knappt såg vattnet nedanför, bropinnarna såg ut som många andra bro pinnar och bilarna var ungefär desamma som de på den vanliga motorvägen. Efter bron, blev det toa- och kaffestopp och Per utbrister: 

- Det här känns lite som att vi är på väg till Alperna. Ja, med kaffestopp och så. 

Det kanske inte behövs förklaras att Per lider av höga halter skidabstinens. 

Turistattraktionen

Att det ser ut som lite blå himmel högst upp  har enbart att göra med att fotot är taget genom bilrutan som är blåtonad i överkant. 

Per jobbar på Volvo personbilar

Bilden togs för att få fota vaktens galna gympaskor. Frågan är om vi var färgblinda vid tillfället. 

Efter de dryga tre timmarna i bil gick vi runt i ett jämngrått Ningbo, käkade lite konstig mat och åkte sen hem igen över bron. Jag kan inte låta bli att jämföra med den dagsutflykten vi gjorde från Luzern, där vi  åkte till både Frankrike och Tyskland men ändå var hemma lagom till middagen.  Vojne vojne vad världen är olika. 

 Jag tar det längst ner på menyn, tack!

160-kronorsbrilllorna

För fem rmb fick man 50 kulor att skjuta ner ballonger med från ett pinsamt kort avstånd. Det måste varit första gången i mitt liv som jag höll något som ens kan likna ett skjutbapen mot min axel (leksaksvapen inkluderat). 

Utrymme för förbättringar fanns det gott om både i stil och i resultat. 

Resekontot

中国 Zhōng guó (ordagrant: Mittens rike)

Man har liksom lättare att rättfärdiga excentriskt resande bara fär att man bor långt borta. Tänk vad mycket smidigare det är att ta sig till Filippinerna, Japan, Kina, Australien, Indien, Hawaii etc från Kina än från Sverige. Detta innebär således att vi reser en del. Vi har två resor inplanerade framöver och jag längtar mig grön varje dag efter de båda.

I jul ska vi till Yunnan och vandra. Yunnan är den gröna provinsen på kartan, nordväst om HongKong. Vi ska åka till södra Yunnan och hålla till precis på gränsen till Burma. Där ska vi vandra i berg och skog under en vecka och hänga med alla lokala stammar och dansa soldanser och regndanser dagarna i ända. Om åtta dar sticker vi!

Att vi ska åka till Japan i februari kan väl nästan inte undgått nån. Jag är Reiseleiterin och tar mitt ansvar på stort allvar. Hemligheten är ju att är du Reiseleiter/in får du bestämma allt själv. Det är en gammal klassiker. Det var ju därför man gick med i elevrådet i första klass. För att få vara med där besluten togs (minns dock inte att vi nånsin tog några beslut.) Ja ja, vi blir i a f tio personer (dagens notering) och vi som stannar i två veckor ska först till Niseko och sen till det mindre välkända stället Rusutsu. 51 dar kvar...

Menååå

Ibland blir ju inte alltid saker som man tänkt sig. Som när man går till City shop för att få sig en helt okej spagetti och köttfärsås för 16 rmb till lunch. Köttfärsåsen var slut. Jag ger upp varmmatsalternativet och hittar istället keso på en hylla. Den må kosta 30 kr men jag har inte ätit keso på jäääättelänge. Sjukt taggad! Köper så bröd, en tomat och en italiensk krydda för att få mig en riktigt "svensk"macka. Kalaset går istället på 132 kronor, men bröden blev två stora limpor och jag har tre tomater så kan äta kesomacka i flera dar. Dock är kesoburken lite kladdig så jag springer tillbaka och byter ut. Kommer tillbaka till kontoret och inser att jag har fått med mig en burk mascarpone! Gaaah! Provar alternativet macka+mascarpone+italiensk krydda+tomat och kan inte rekommendera det. Har ätit en närinsfattig macka med tomatlunch och undrar vad jag ska göra med mindyra burk mascarpone? Någon?

På baksidan står det Mascarpone - inte keso!

Syjuntan

I två dagar var det sen alldeles tyst och vanligt. Detta ändrades snabbt när mamma och hennes fyra vänner a k a Syjuntan kom till Shanghai i en vecka. Trots vårt eminenta gästrum med tillhörande uppblåsbara madrass, valde de fem damerna att kvartera in sig på ett vandrarhem.

Det var fantastiskt roligt att ha dem här. De älskade Shanghai, de var effektiva och hann se och göra massor, de uppskattade allt Gustav och jag fixade för dem och mest av allt hade de så himla roligt tillsammans! Jag är verkligen glad att min mamma har en sån härlig grupp vänner; att de är så coola, härliga och omtänksamma.

Mobiler
Gustav och jag hade köpt kontankort som vi delade ut till alla damerna. Nedan sitter mamma, Lena och Kicki och byter nummer.

Glasögonmarknaden
Ett väldigt populärt tillhåll för våra lite äldre gäster. Ett par slipade glasögon kostade allt mellan 160 och 1300 rmb beroende på hur avancerade glas man har. Även Kjelle fick sig ett par nya glasögon. Anna hade klippt små hål vid öronen så det var bara att sätta på glajjerna och sen gå runt och visa upp Kjelle och så fick damerna rösta.

Alla brudarna med väskorna fyllda av nyköpta glasögon.

Dumplings

På måndagen bjöd vi hem på överraskningsmiddag. Jag hade även bjudit in min kinesiskalärare Long Mei som tillfärordnad kock. Hon visade hur man gör dumplings och vi fick alla prova. Damerna fann varandra snabbt och snackade om hur jobbigt det var att sakna sina döttrar och sånt där annat mammigt. Long Meis dotter är jämnårig med mig och bor i Australien. Syjuntan tokgillade att få laga dumplings och var väldigt glada över att fått träffa en riktig kines. :o)

Long Mei instruerar...

... både teoretiskt och pratiskt.

Stolt Anna med fin dumpling

Kerstin

Hemlagat är altid bäst!

Sen for dem hem och nu har vi inte ett enda besök inplanerat. Smart av er att inte komma över kalla vintern men till vår förväntar vi oss mer besök. Ni som påstår att ni ska komma, boka nu!