Men varför???

Anledningen till att Kina (rent objektivt för - en västerlänning) är så konstigt, är att man inte förstår och inte kan fråga. När något till synes oförklarigt händer står jag där som ett fån och undrar vad det är som händer. Kinesiskan skulle räcka till att kunna fråga  - men definitivt inte till att bli klok på svaret. 

Gustav och jag har hittat ett nytt hak i vår korsning som det var dags att testa i fredags. Efter att Gustav klurat lite på tecknen på menyn och vi till slut frågat vad de tre tantorna själva rekommenderade, fick vi sätta oss och vänta. Under tiden stolpar två poliser in på den lilla restaurangen och allt vi fattar är att nånting är två gånger... Solklart! 

Poliserna lämnar restarangen och sätter sig i sin bil utanför varvid en av tantorna (chefs-tantan) springer efter och försöker bjuda poliserna på cigeretter. Mutor! Mitt framför ögonen på oss! Oj oj, Gustav och jag känner att vi har hamnat mitt i händelsernas centrum av... ja, just det - lite oklart! 

När poliserna nekat att ta emot cigaretter börjar tantan istället försöka ta ner den stora banderollen som hänger utanför restaurangen. Då Gustav som vanligt är dubbelt så lång som alla andra går han så ut och hjälper till. En av tantorna är till och med så företagsam att hon hoppar upp på polisbilen för att få ner banderollen. (nedan)

Sen fick vi vår mat och tog med den hem. Om vi ändå fattat vad som stod på banderollen så kanske det här inlägget hade haft nån fräck slutkläm och inte bara varit helt meningslöst.