Svenska paviljongen som en groda ser den.
Så kom då den efterlängtade dagen. Kören tog första tunnelbanan ut till expot och sjöng upp i vagnen - ackompanjerade av några gitarrspelande spanjorer.
Som vanligt är kineserna duktiga på att undvika arbetslöshet i landet genom meningsfulla yrken. En spärr/spärrvakt.
Lite svårdechiffrerad skylt vid ingången till svenska paviljongen. Jag tror Catharina och gänget menar: Här är det svårt att komma in om du inte råkar vara president eller ha VIP-pass. Tur att vi hade VIP-pass!
Kl 10 var det gudstjänst med stor uppslutning. Sen var det skolavslutning för svenska skolan men då passade vi i kvartetten på att träna.
Vi gick även ner till kön in till den svenska paviljongen, delade ut flaggor och sjöng några sånger. Det var kanske det roligaste under hela dan. Alla blev så glada! Och naturligtvis blev det huggsexa efter flaggorna!
Kl 15 var det dags för Allsång på Expot! Allsången som inleddes med att kören kom in och skrålade Rövarsången (från Ronja - texten går ungefär Weeeei yeah på repeat!) Sen ledde tre blå kavajer bestående av Martin, Ola och Henrik allsången och det var väldigt uppskattat. De blå kavajerna gjorde ett kanonjobb och kan definitivt rekommenderas för andra sångrelaterade events.
Peter gjorde flera bejublade framträdanden. Martin stoppar upp micken under hakan på oskyldiga.
Sen var det sillmacka och lite paus. Hann i pausen kuta ut och titta på Norges och Italiens paviljonger. Jag har aldrig varit på Expot förut och det är större och häftigare än jag kunnat ana. Italiens paviljong var riktigt tuff och det var skojigt att se kineserna som mest fokuserar på att fota och samla konstiga stämplar snarare än själva upplevelsen.
Svensk av den yngre sorten diggar kören.
Solnedgången beskådades från svenska paviljongens tak och sen var det dag för nästa Allsång som i stort sett hade samma innehåll. Denna gången med lite äldre och roligare publik (inte hälften barn!).
Schlager schå det förschlår... Ok, kläderna kanske inte skriker schlager, men...
Ärligt talat kretsade min dag väldigt mycket kring det schlager medley som vi i kvartetten skulle framföra. Jag blir sällan nervös, men det var med skakiga ben jag stolpade upp och gjorde första framträdandet. I efterhand fick vi veta att vi stått lite ojämnt mot mickarna och att jag således inte hörts alls. Inget att behöva vara nervig för alltså! Andra gången hördes jag bättre vilket gjorde att missarna som såklart smög sig in hördes väl. Ja ja. Delar av sången finns på video och det är inget jag tänker dela med mig av. Nästa gång blir det nog ett enklare stycke...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar