Ett glatt farväl!

Trivs bäst i öppna landskap...

Jag hade nog tänkt att jag skulle fortsätta blogga när jag kom hem. Svenskar är ju också ett skojigt folk som man kan förundras över och blogga om - precis som kineser. Jag tänkte att jag skulle blogga om mina svårigheter att assimileras med Sverige igen och allt det svenska; svenskarna, vädret, hur man jobbar, vad som är dyrt respektive billigt, konstigheter som händer i Sverige och livet i allmänhet.

Men med risk för att jag nu säger Hej redan innan jag hoppat över bäcken, känner jag att de senaste två veckorna har jag blivit så fantastisk mottagen av svenskar och av Sverige, av vädret och av sommaren, att jag har blivit kvitt min oro om att assimilera mig i Sverige. Jag tror det kommer gå bra och jag är nog trots allt mer svensk än kines, eller schweizare och snart till och med mer svensk än utlandssvensk.

Så med risk för att jag återkommer igen i oktober när vindarna och regnet viner så tackar jag nu för mig och hoppas att ni kommer sakna bloggen i alla fall lite! Det kommer jag!