Söndag morgon. Kl 8:30 ringer klockan och Gustav och jag släpar oss upp efter ytterliggare en hejdåfirande kväll dagen innan. Mindre än en timme senare kommer landlorden och lägenheten är fortfarande katastrof! (Hur det nu är möjligt med tanke på att det enda vi hade i hela lägenheten var två stora resväskor, handbagage och en luftmadrass...) Tiny översätter, vi får deposition och ringer sen och väcker våra kära grannar för att få bärhjälp. Hepp! Då var man hemlös igen då!
Förutom det brutala uppvaknandet och den dito baksmällan sen gårdagen har dagen varit fantastisk. Brunch på Le Meridien gick inte av för hackor. Vis av Sunes pappas lärdomar (ät inte potatis när du går på julbord) fokuserade jag på kaviaren, gåslevern, champagnen och efterättsbuffén. Mmm!
I god Shanghainesisk ordning tågade vi sedan mot karaoken! Underbara, härliga vänner och karaoke är ett fantastiskt framgångsrecept!
Sen sa vi hejdå. Mitt i den fantastiskt roliga dagen, och bara sådär. Hejdå. När jag skriver detta sitter jag på flygplatsen (dock utan nät så vi får se när det publiceras) och det känns fortfarande bara som att vi åker på semester.
Underbara vänner, vad jag kommer sakna er!
Always with the champagne in his hand...
I love this pic!
And I was soooo...
På vägen till karaoken träffade Gustav och Per en nästan jämnlång kines.
They might not look so bright but actually it's a group of amazingly smart and warm hearted friends.
And aaaa-i-ai will ålweys laaav ju-u-u
Grönt laser?
Och sen bara åkte vi...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar