Marathon!

Nej nu var det väldigt längesen som det skrevs ett ordentligt inlägg. Det är inte för att det inte har hänt nåt utan beroende på motsatsen - en vanlig stressig vardag har infunnit sig.

Vi har bytt ut dyr yoghurt och bröd mot morgonpannkaka på gatan. Den är varm och god och kostar 1 kuai. Jag får två och Gustav får tre och sen är vi mätta längre än om vi hade ätit havregrynsgröt.

Mina kineskurser har ökat i intensitet och jag pluggar nu fem dar i veckan, tre timmar per dag. Vi gör nu bok två och har på en vecka kommit genom halva boken. Två och en halv vecka kvar på kursen och vår lärare förklarade att den sista en och en halv veckan ska vi göra extramaterial. Jag dunkar glosor dygnets alla timmar.

Borde man kanske skriva "Mind your shoulders för att skylten ska passa Gustav och Bört bättre?

I fredags kom Bört och hälsade på igen. Vi började med en tur till en liten prylmarknad bakom min skola. En Shanghaikarta från 1931 (med alla gator i French Concession på franska), en häst i brons, ett par planscher, och en skoputsning senare och jag tror både jag och Bört var imponerade av mina framsteg i kinesiska. Jag kan nu checka av prutande i mitt kinesvokabulär. Detta var första gången jag verkligen försökte mig på prutandet på kinesiska och det är nog rätt som de säger - ett pris för turister, ett för kineser och nånstans mittemellan för de Lauwais som kan slänga sig med kinesiska fraser.

Jag skulle dessutom fråga om det jag höll i handen verkligen var en häst och fick för första gången använda två likadana ord i samma mening men med olika betydelse beroende på dess ton. Ma ma? (Uttalas Maa ma...)

Moganshan Lu ligger en bit norrut vid Souzhou Creek. Där har de byggt om gamla fabrikslokaler till konstgallerier och där har man möjlighet att köpa orginalen till de tavlor som finns att inhandla på vår gata och som kopieras flitigt över hela stan. Med en prisskillnad på två nollor vet jag inte om det är värt det med originalen men det var roligt att se och området kändes modernt på ett svenskt vis. För en gångs skull har man tagit vara på charmen av något gammalt och gjort det trendigt. Annars är de mest för att riva allt gammalt och bygga upp en ståtlig, men ack så själlös, glasskrapa istället.

Lördagskväll bjöd vi Bört på pasta med köttfärssås och sen var det tidig hemgång. Bört skulle flyga hem tidigt och Gustav skulle ju springa. Kvart över fem gick vi upp i morse och vi träffade de andra kl sex. Det var inte många grader och jag tyckte riktigt synd om de lättklädda maratonlöparna. Att bära plastpåse över sig är tydligen ett populärt sett att hålla sig varm.
Gustav och några kineser i startfållan...

Gustav såg peppad ut när han sprang iväg och det var en fantastisk dag. Krispigt klar höstdag. Så eftersom hela stan sprang bestämde även jag mig för att byta ut gymmet mot en utomhustur. Sprang lite planlöst väster ut med hopp om att träffa på maratonlöparnas bana. Men när jag blev trött hade jag fortfarande inte hittat nåt och bortsprungen som jag var fick jag ta en taxi hem.


Gustav kan få berätta mer om sin upplevelse, men inte helt otippat var han rätt slut när han kom hem. Sedan klockan tolv har vi sen suttit med våra vänner från Moganshantrippen, Banu och Pål, på Sashas och ätit brunch, druckit drinkar och sen ätit middag. Kom hem klockan åtta... Men har man sprungit en halvmara måste man ju fira så Pål och jag fick ju fira våra duktiga springare och dessutom passa på och ha riktigt trevligt!
Banu (Singapore), Pål (Norge) & Gustav

Och om ni vill veta vad Shanghais Halv-Marathon hjälte gör nu så spana nedan. Och nu ska jag göra detsamma. Kram och godnatt!